Framhoppning

Tänkte ta upp det här med framhoppning, som ofta är en svårighet i tävlingar:

När man ska förbereda sig för hopptävlingar, speciellt under vinterhalvåret då de är i ridhus, är det ofta väldigt trångt på framhoppningen. Man kanske bara kan skritta fram ute eftersom det är fruset. Så, när det väl är din tur att komma in har du inte mycket tid på dig att hinna värma upp hästen ordentligt först innan du behöver börja hoppa fram. Det är här problemen ofta kommer: folk skrittar på spåret, håller inte undan för galopperande hästar/ponnyer, som måste bryta av och börja om hela tiden. Samtidigt hoppar ryttare för fullt på tre olika hindertyper, som man också ska ha koll på. Ibland kan de inte styra sina hästar så bra och kommer ut för snabbt på spåret så någon annan får tvärnita. Känner du igen det?

När man börjar hoppa, gäller det att ropa högt vilket hinder och sedan nästan rida ”slalom” mellan ryttare som rider i vägen. Ibland händer det att ryttare skrittar förbi framför eller bakom hinder när någon håller på att hoppa. Det kan bli farliga situationer och i värsta fall krock.

Dessutom kan andra ryttare se väldigt säkra ut och ta för sig och då känner man sig kanske inte lika bra. De kan ha dyr utrustning och se duktiga ut på framhoppningen. Eller vara ”kändisar”.

 

Det är mycket psykologiska faktorer som påverkar ryttaren innan det är dags för start. De ryttare som har mycket erfarenhet har lärt sig att gå in i sin bubbla och att inte försöka se röran utanför. De ryttare som lyckas bäst är de som trots många störande saker, kan gå in på framhoppningen och rida som vanligt, så att både häst och ryttare är förberedda för start. 

Hur är det för dig?

Framhoppning trångt

Framhoppning

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *